De senaste åren har vi vant oss vid att läsa i tidningarna om sjunkande mjölkpriser, upprörda bönder och nedlagda lantbruk. Att Sveriges lantbrukare skulle ha fått det bättre på senare tid skriver nog inte alla under på, men faktum är att en ny forskningsstudie från Lunds universitet och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, visar att läget för svenska jordbrukarhushåll har blivit bättre. Eller snarare så visar undersökningen att det åtminstone är färre svenska bönder som numera lever i fattigdom.
Begreppet fattigdom används i studien i enlighet med EU:s definition, vilket innebär att en person ses som fattig om hen har en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Här handlar det med andra ord en relativ fattigdom.
Förklaringen till det ökade välståndet för svenska bönder är – enligt forskarna – varken höjda mjölkpriser eller en ökad efterfrågan på svenska produkter, utan inkomster från sidoverksamheter. Enligt statistik från Jordbruksverket så hjälper till exempel allt fler bönder kommunen med snöröjning på vintern eller hyr ut sina maskiner eller byggnader. På några år har andelen jordbruksföretag med någon form av sidoaktivitet ökat från 37 till 43 procent.
Det är givetvis positiva nyheter att färre svenska bönder har svårt att överleva på sitt arbete. Samtidigt så pekar studien på en ojämlikhet mellan hushållen som på många sätt återspeglar samhället i stort: de som alltjämt har det riktigt svårt är kvinnliga ensamstående jordbrukare, medan de som lever med en partner har det lättare. Enligt forskarna så lever var fjärde kvinnlig lantbrukare utan partner ett liv i fattigdom.